ROMARBREVET

1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16

kapitel 6

Döda från synden men levande för Gud

1 Vad följer av detta? Ska vi bli kvar i synden för att nåden ska bli större? 2 Verkligen inte. Hur skulle vi som har dött från synden kunna fortsätta att leva i den? 3 Eller vet ni inte att alla vi som blev döpta till Kristus Jesus blev döpta till hans död? 4 Vi blev alltså begravda med honom genom dopet till döden för att även vi ska leva ett nytt liv, liksom Kristus restes upp från de döda genom Faderns härlighet. 5 För blev vi införlivade med honom genom en död som hans, ska vi även bli det genom en uppståndelse som hans. 6 Vi vet att vår gamla människa blev korsfäst med Kristus för att syndens kropp ska berövas sin makt, så att vi inte längre ska slava under synden. 7 För den som är död är fri från synden. 8 Har vi nu dött med Kristus är vår tro att vi även ska leva med honom. 9 Vi vet att Kristus efter att ha rests upp från de döda aldrig mer ska dö. Döden har inte längre någon makt över honom. 10 För hans död var en död från synden en gång för alla. Men hans liv är ett liv för Gud. 11 Så ska även ni betrakta er själva som döda från synden men levande för Gud i Kristus Jesus.

12 Låt därför inte synden regera i er dödliga kropp så att ni lyder dess begär. 13 Inte heller ska ni överlämna era lemmar åt synden som orättfärdighetens redskap. Istället ska ni som kommit från död till liv överlämna er åt Gud. Låt Gud bruka era lemmar som rättfärdighetens redskap. 14 Synden ska inte härska över er, för ni står inte under lagen utan under nåden.

Guds slavar

15 Hur är det då? Ska vi synda eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Absolut inte. 16 Vet ni inte att när ni överlämnar er som lydiga slavar under någon då är ni hans lydiga slavar? Antingen under synden vilket leder till död, eller under lydnaden vilket leder till rättfärdighet. 17 Men jag tackar Gud, att ni som var syndens slavar nu av hjärtat blivit lydiga det lärosystem som ni överlämnats åt. 18 Befriade från synden har ni blivit rättfärdighetens slavar. 19 Jag uttrycker mig vardagligt för att ni är så svaga till er natur. För liksom ni förr överlämnade era lemmar till att slava åt orenhet och oupphörlig laglöshet, så ska ni nu överlämna era lemmar till att slava åt rättfärdigheten. Det leder till helighet. 20 När ni var syndens slavar var ni fria från rättfärdigheten. 21 Vad gav det för frukt? Det som ni nu skäms över, eftersom slutet på sådant är döden. 22 Men nu då ni befriats från synden och blivit Guds slavar blir frukten helighet och till slut evigt liv. 23 För syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus vår Herre.

Föregående     Nästa

6:1Vad följer av detta? Avser det Paulus just skrivit om och särskilt 5:20b.

6:3-5. Genom dopet är den troende förenad med Kristus i hans död och begravning och uppståndelse. Jfr Kol 2:12, Ef 2:6.

6:6syndens kropp, syndens destruktiva kraft har ockuperat inte bara människans väsen utan även hennes kropp, hela hennes varelse (jfr Mark 7:21-22, Matt 5:29-30). Men i Kristus och genom Anden kan vi förhindra synden att härska över oss, v. 12-14, 7:24-25, 8:13.

6:8leva med honom, här avses främst kroppens uppståndelse (jfr 2 Kor 4:14, Fil 3:21, 1 Thess 4:14), men redan här på jorden är vi i andlig mening uppresta med Kristus (Ef 2:5-6).

6:12-14. Synden finns kvar i oss troende så länge vi lever här i världen, men synden får inte längre vara en dominerande faktor i våra liv. Vi behöver därför dagligen överlämna oss åt Gud och leva i Guds tjänst för rättfärdigheten och på så sätt motverka syndens lockelser och krafter. I denna ständigt pågående process är vi beroende av nåden (v. 14). Se även 7:14-24, 13:14, 1 Joh 1:8, 10 med kommentarer.

6:16när ni överlämnar er som lydiga slavar under någon, uttrycker ett medvetet val som i sin tur innebär ett personligt ansvar. död, avser i detta sammanhang (och i v. 21, 23) den eviga förtappelsen. rättfärdighet, avser här främst ett rättfärdigt och heligt liv.

6:17lärosystem, den kristna trons doktriner. Jfr 16:17, Judas v. 3.

6:19Jag uttrycker mig vardagligt, avser bildspråket om att vara slavar som var lätt att förstå i dåtidens sociala kontext (men som samtidigt kan missförstås genom bokstavlig övertolkning). slava åt rättfärdigheten innebär bl.a. att hänge sig åt ett liv som gläder Gud, se kap 12 för konkreta exempel.

6:19. ”till er natur.” Alternativ översättning: i ert kött.

6:22blivit Guds slavar, synonymt med att leva rättfärdigt, se kommentar till v. 19. Jfr 12:1-2.

Föregående     Nästa


© Ragnar Blomfelt