KAPITEL 8

Bildads första tal

1 Sedan talade Bildad från Shua:

2 Hur länge ska du prata så där?

Dina ord är som en orkan.

3 Förvränger Gud rättvisan?

Förvränger den Allsmäktige rättfärdigheten?

4 Har dina söner syndat mot Gud,

då ger han dem i syndens våld.

5 Men om du söker Gud

och ber den Allsmäktige om nåd,

6 om du är ren och rättrådig,

då ska han verka för ditt bästa

och återställa din rättmätiga boning.

7 Fastän din begynnelse var ringa,

så ska ditt slut innebära överflöd.

8 Fråga tidigare släkten,

beakta fädernas erfarenhet.

9 För vi är födda i går och vet inget,

en skugga är våra dagar på jorden.

10 Men fäderna ska undervisa och berätta för dig.

De ska tala från sina hjärtan.

11 Växer papyrus där det inte är sankt?

Spirar vassen där det inte finns vatten?

12 Medan den är i blom och oskuren

vissnar den före allt annat gräs.

13 Så går det för alla som glömmer Gud.

Den gudsfientliges hopp kan ej bestå.

14 Hans förtröstan hänger på en tråd,

hans trygghet är som spindelnät.

15 Han förlitar sig på sitt hus,

men det ska rasa,

han klamrar sig fast vid det,

men det ska ej bestå.

16 Han frodas i solskenet,

sträcker sina grenar ut över trädgården.

17 Hans rötter slingrar sig kring ett stenröse

och söker fäste bland sten.

18 Rycks han bort från sin plats

förnekar den honom:

”Jag har aldrig sett dig.”

19 Ja, sådan är glädjen på hans väg.

Och ur mullen växer andra upp.

20 Gud förkastar inte en oförvitlig.

Och han håller inte de ondas hand.

21 Gud ska åter fylla din mun med skratt

och dina läppar med jubel.

22 De som hatar dig ska kläs i vanära.

Och de ondas tält ska ej finnas mer.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt