KAPITEL 31

Fortsättning av Jobs anförande

1 Jag slöt ett avtal med mina ögon

att jag aldrig skulle se på en ung kvinna.

2 Vilken del skulle jag annars få av Gud i höjden,

vilken lön av den Allsmäktige där ovan?

3 Olycka drabbar ju orättfärdiga

och märkliga plågor kriminella.

4 Ser inte Gud mina vägar?

Räknar inte han alla mina steg?

5 Har jag levt i lögn?

Har jag skyndat fram i falskhet?

6 Om Gud väger mig på en rättvis våg

så får han veta att jag är oförvitlig.

7 Om mina steg avvikit från vägen,

om mitt hjärta följt mina ögon,

om mina händer blivit orena,

8 då får andra äta vad jag sått

och mina plantor uppryckas med roten.

9 Om mitt hjärta förförts av en kvinna,

om jag lurpassat vid min nästas dörr,

10 då får min hustru mala åt en annan man,

och andra får lägra henne.

11 För det skulle vara något ont,

en synd som förtjänar dom,

12 en förtärande avgrundseld,

som slukar hela min skörd till roten.

13 Om jag vägrat rättvisa

åt min tjänare eller tjänarinna

när de hade något otalt med mig,

14 vad gör jag då när Gud reser sig?

Vad svarar jag när han förhör mig?

15 Gud som skapade mig i moderlivet

skapade också honom.

En formade oss i livmodern.

16 Har jag nekat fattiga vad de önskat

eller släckt glansen i änkans ögon?

17 Har jag ensam ätit mitt bröd

och låtit den faderlöse bli utan?

18 Nej, från min ungdom

har jag som en far uppfostrat honom,

och alltid har jag tagit mig an änkor.

19 Har jag sett någon dö utan kläder,

eller en nödställd utan klädesplagg?

20 Har han inte innerligt välsignat mig

för varm ull från mina lamm?

21 Har jag lyft handen mot en faderlös

när jag insåg att jag hade stöd i rätten?

22 Låt då min axel lossna från skuldran

och min arm brytas av från fästet.

23 För Guds straff gör mig skräckslagen,

jag står maktlös inför hans upphöjdhet.

24 Har jag satt mitt hopp till guldet

och sagt att rent guld är min trygghet?

25 Har jag glatt mig över mitt stora välstånd,

över att mina händer är fulla av allt?

26 Har jag, när solljuset sken

och månen skred fram i prakt,

27 låtit mitt hjärta i hemlighet förföras

till att ge dem en handkyss?

28 Även det hade varit en synd som förtjänar dom,

för då hade jag förnekat Gud i höjden.

29 Har jag glatt mig åt fiendens olycka,

jublat när något ont drabbat honom?

30 Nej, jag lät ej munnen synda

genom att önska hans död med en förbannelse.

31 Mitt husfolk kan vittna om

att alla fick kött tillräckligt vid Jobs bord.

32 En främling övernattade aldrig ute,

för min dörr stod alltid öppen.

33 Har jag dolt min synd som Adam

och gömt min skuld inom mig,

34 av rädsla för allt folk

och skrämd av släktens förakt,

så att jag teg och inte gick ut?

35 Om bara någon ville lyssna på mig!

Se, här är min underskrift.

Låt den Allsmäktige svara!

Låt mig se min motparts åtalsskrift!

36 Jag skulle bära den på min skuldra,

fästa den på mig likt en ärekrans.

37 Jag skulle redovisa för Gud alla mina steg,

möta honom som en furste.

38 Har min mark skrikit mot mig,

har dess fåror gråtit tillsammans?

39 Har jag ätit dess frukt obetald

eller orsakat markägarens död?

40 Låt då törne växa istället för vete,

illaluktande gräs istället för korn.

Slut på Jobs tal.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt