Introduktion till Tredje Johannesbrevet

 

(Översättning från ESV Study Bible, Introduction to 3 John.✱)


 

Författare och titel

Se Introduktioner till Första och Andra Johannesbrevet. Liksom Andra Johannesbrevet så gör Tredje Johannesbrevet gällande att ha författats av ”den Äldste”, högst sannolikt aposteln Johannes. I NT:s tid och i den post-apostoliska eran kunde ”äldste” (grek. presbyteroi) hänvisa till ledare för de lokala församlingarna. De framträder med denna titel först i Apg 11:30, där det talas om församlingsledare (pastorer) i Jerusalem i mitten av 40-talet e.Kr. Paulus och Barnabas utsåg ”äldste” för att tjäna i församlingarna de planterade (Apg 14:23). ”Äldste” presiderade vid rådet i Jerusalem (ca 49 e.Kr.) jämsides med apostlarna (Apg 15:2, 4, 6, 22, 23, 16:4). Nästan ett decennium senare adresserade Paulus de ”äldste”, uppenbarligen församlingars pastorer i och förmodligen runt Efesos (Apg 20:17). ”Äldste” i Jerusalem var jämsides med Jakob som var huvudäldste när Paulus återrapporterade till församlingen i slutet av sin tredje missionsresa (Apg 21:18). Detta visar att titeln ”äldste” för församlingsledare i Efesos hade varit i bruk 20 till 40 år vid tiden då Andra och Tredje Johannesbrevet skrevs. Det var allmänt använt i den tidiga kyrkan, särskilt runt Jerusalem, men även i avlägsna områden som Efesos. Det faktum att Petrus förstod sig vara en ”medäldste” av församlingsledare över ett stort geografiskt område (1 Petr 5:1) gör det rimligt för Johannes att hänvisa till sig själv på samma sätt.

Datering

Se Introduktion till Andra Johannesbrevet. Johannes skriver sannolikt i närheten av Efesos under det sista kvartalet av det första århundradet (ca 85-95 e.Kr.).

Tema

Temat i Tredje Johannesbrevet är ståndaktighet när vi möter motstånd. Brevets mottagare, Gaius, möter en bråkmakare vid namn Diotrefes. Genom att ”leva i sanningen” (v. 3, 4) kan kristna ta till sig och leva ut det apostoliska budskapet som Johannes förmedlar i alla sina brev.

Syfte, omständighet och bakgrund

Det har föreslagits att Andra och Tredje Johannesbrevet ursprungligen bevarades eftersom de var en del av ett enda paket innehållande alla de tre breven av Johannes. Utifrån denna uppfattning var Tredje Johannesbrevet ett personligt brev till Gaius där Johannes lovordar brevets kurir, Demetrios (v. 12), Andra Johannesbrevet var ämnad att läsas högt för Gaius församling, och Första Johannesbrevet var en predikan för allmän spridning och inte ett brev i strikt mening. Detta scenario kan inte verifieras men är en användbar hypotes i föreställningen om hur Johannes brev kunde ha uppstått och bevarats i den tidiga kristendomen. Tyvärr har ingen annan information om Gaius överlevt.

Centrala teman

Tredje Johannesbrevet är så kort, personligt och situationsspecifikt att dess ”teman” egentligen bara är betoningar:

1 Att bistå resande kristna arbetare är nobelt och betydelsefullt, v. 5-8.

2 Församlingsdisciplin kan vara nödvändigt för att en sund verksamhet ska kunna blomstra, v. 9-10.

3 Trons redbarhet demonstreras genom gärningar, v. 11.

Tidslinje

28/30 e.Kr. Johannes blir en Jesu lärjunge.

33 (el. 30) e.Kr. Jesu död och uppståndelse.

54-68 e.Kr. Nero regerar.

70 Jerusalems tempel förstörs.

81-96 Domitianus regerar.

85-95 Johannesevangeliet skrivs.

85-95 Johannes skriver sitt tredje brev, troligen från Efesos.

95-96 Johannes, förvisad till Patmos, skriver Uppenbarelseboken.

(En del årtal är ungefärliga.)

Summering av frälsningshistorien

Eftersom Kristus har fullbordat frälsning ska de troende förbli i hans sanning.

Litterära kännetecken

Tredje Johannesbrevet är ett personligt brev, adresserat till en av författarens vänner. Sedvanlig konventionell brevstil är tydlig: en öppningshälsning, en huvuddel med instruktioner och avslutande hälsningar. Det sätt som brevet är byggt, runt hänvisningar till särskilda bekanta från början till slut, förstärker denna boks identitet som ett personligt brev. Medan Andra Johannesbrevet skrevs till en oidentifierad församling, så är detta brev fylld med hänvisningar till särskilda personer och situationer. Brevet talar om gästfrihet mot resande kristna. Huvudmotivet är ”ett hem långt från hemmet”, och det som följer på det, ett föredömligt mottagande och välkomnande av gäster.

Översikt

I Hälsning: Den Äldstes lycka över Gaius lojalitet (v. 1-4)

II Lovord för Gaius support till kringresande kristna arbetare (v. 5-8)

III Oro över Diotrefes (v. 9-10)

IV Råd, och lovord över Demetrios (v. 11-12)

V Avslutande ord med löfte om besök (v. 13-15)


 

ESV Study Bible® Notes, copyright 2008 Crossway. Authorized translation of the English edition of the ESV Study Bible introductions, copyright 2008 Crossway. This translation is published and sold by permission of Crossway, the owner of all rights to publish and sell the same.

ESV Studie Bibel® Kommentarer, copyright 2008 Crossway. Auktoriserad översättning av den engelska utgåvan av ESV Studie Bibel introduktioner, copyright 2008 Crossway. Denna översättning är publicerad och såld med tillstånd av Crossway, ägaren av alla rättigheter för att publicera och sälja densamma.

Översättning från engelskan: Ragnar Blomfelt