KAPITEL 26

Profetia mot Tyros

1 I elfte året, på första dagen i månaden, kom Herrens ord till mig:

2 ”Människoson, Tyros har sagt om Jerusalem:

’Härligt! Folkens port har brutits ner,

nu är hon vänd mot mig.

Jag blir rik när hon är ödelagd.’

3 Därför säger Herren Jahve:

Lyssna! Jag är emot dig, Tyros.

Jag ska resa upp många folk mot dig,

så som havet får böljorna att resa sig.

4 De ska förstöra Tyros murar

och riva ner hennes torn.

Jag ska skrapa bort jorden från henne

och göra henne till en kal klippa.

5 Hon ska ute i havet

bli en torkplats för fisknät.

För jag har talat,

säger Herren Jahve.

Hon ska bli ett byte för folken.

6 Hennes döttrar på fastlandet

ska dödas med svärd.

Då ska de förstå att jag är Jahve.

7 För så säger Herren Jahve:

Lyssna! Jag ska från norr sända Nebukadressar, Babels kung, kungarnas kung, att komma mot Tyros med hästar, vagnar, ryttare och en stor armé.

8 Dina döttrar på fastlandet

ska han döda med svärd.

Han ska bygga en belägringsvall,

resa upp en ramp

och resa ett sköldtak mot dig.

9 Han ska stöta murbräckan 

mot dina murar.

Med sina vapen 

ska han rasera dina torn.

10 Hans många hästar

ska täcka dig 

med dammet de river upp.

Dina murar ska skaka 

vid dånet av hans ryttare

och av hans kärror och vagnar

när han drar in genom dina portar,

likt män som bryter igenom 

en erövrad stad.

11 Hans hästars hovar

ska söndertrampa alla dina gator.

Han ska döda ditt folk med svärd.

Dina väldiga pelare 

ska störta till marken.

12 De ska röva dina rikedomar

och plundra dina handelsvaror.

De ska riva dina murar

och förstöra dina tjusiga hus.

Sten, trävirke och grus

ska de kasta i havet.

13 Jag ska tysta

dina sångers buller.

Dina harpors ljud

ska inte höras mer.

14 Jag ska göra dig till en kal klippa.

Du ska bli en torkplats för fisknät.

Du ska aldrig återuppbyggas,

för jag, Jahve, har talat,

säger Herren Jahve.

15 Så säger Herren Jahve till Tyros: Kustländerna ska bäva vid dånet av ditt fall, när dina sårade stönar av masslakten hos dig. 16 Alla furstar vid havet ska stiga ner från sina troner. De ska lägga ifrån sig sina mantlar och färggranna kläder och ikläda sig fasa. De ska sitta på marken, ständigt förfärade och bestörta över dig.

17 De ska stämma upp en sorgesång över dig:

Hur har du inte gått under,

du som var bebodd av sjömän,

den lovprisade staden,

som var så mäktig på havet,

du och dina invånare,

som spred terror

hos alla som bor där.

18 Nu darrar kustländerna

den dag du faller.

Kustländerna vid havet

förfäras av ditt slut.

19 För så säger Herren Jahve: När jag gör dig till en ödelagd stad, lik obebodda städer, när jag reser havets djup över dig och vattenmassorna täcker dig, 20 då kastar jag ner dig till dem som gått i graven, till forntidens folk. Jag ska lägga dig där i jordens djup, likt forntidens ruiner, hos dem som gått i graven. Du ska bli obebodd. Men jag låter härlighet råda i de levandes land. 21 Jag gör dig till ett skräckexempel. Du ska upphöra att existera. De ska leta efter dig utan att någonsin finna dig, säger Herren Jahve.”

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt