KAPITEL 2

Hesekiel kallas till profet

1 Han sa till mig: ”Människo­son, ställ dig upp! Jag ska tala till dig.” 2 Och när han talade till mig, kom Anden in i mig och ställde mig upp. Och jag hörde honom tala till mig. 3 Han sa: ”Människoson, jag sänder dig till Israels söner, till de trotsiga folken som gjort uppror mot mig. De och deras fäder har syndat mot mig till denna dag. 4 Sönerna är skamlösa och hårdhjärtade. Jag sänder dig till dem och du ska säga till dem: ’Så säger Herren Jahve.’ 5 Och vare sig de lyssnar eller inte – för de är ett upproriskt släkte – så ska de förstå att en profet har varit ibland dem.

6 Och du människoson, var inte rädd för dem eller deras ord, trots att du omges av tistlar och törnen och håller till bland skorpioner. Var inte rädd för deras ord och var inte modlös inför dem, för de är ett upproriskt släkte. 7 Men tala mina ord till dem vare sig de lyssnar eller inte, för de är upproriska.

Bokrullen

8 Du människoson, lyssna på vad jag säger till dig. Var inte upprorisk som detta upproriska släkte. Öppna din mun och ät det jag ger dig.” 9 Sedan såg jag en hand sträckas ut mot mig med en bokrulle i. 10 Han rullade upp den framför mig. Den var fullskriven på båda sidor. Där stod skrivet klagovisor, suckar och jämmer.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt