FJÄRDE MOSEBOKEN

KAPITEL 15

Tillägg till offerlagarna

1 Herren sa till Mose: 2 ”Säg till Israels söner: När ni kommer in i landet jag ger er att bo i, 3 och ni vill offra ett eldoffer åt Herren av nöt eller småboskap – ett brännoffer eller ett slaktoffer, för att uppfylla ett löfte eller som frivilligt offer eller som högtidsoffer – för att skapa en blidkande doft åt Herren, 4 då ska den som bär fram ett sådant offer åt Herren komma med ett matoffer: två kilo fint mjöl blandat med en liter olja. 5 Tillsammans med brännoffret eller slaktoffret ska du som dryckesoffer ge en liter vin för varje lamm.

6 Till en bagge ska du som matoffer offra fyra kilo fint mjöl, blandat med drygt en liter olja, 7 och som dryckesoffer drygt en liter vin. Detta ska vara till en blidkande doft för Herren. 8 När du offrar en ungtjur till brännoffer eller slaktoffer för att uppfylla ett löfte eller som fredsoffer åt Herren, 9 ska du tillsammans med tjuren som matoffer bära fram sju kilo fint mjöl, blandat med två liter olja, 10 och som dryckesoffer ska du bära fram två liter vin. Det är ett eldoffer till en blidkande doft för Herren.

11 Så ska man göra med varje tjur och varje bagge, för lamm och killingar. 12 Så ska ni göra med varje djur, oavsett antal. 13 Varje infödd ska göra så när han bär fram ett eldoffer till en blidkande doft för Herren. 14 När en invandrare eller någon annan som bor hos er i framtiden vill offra ett eldoffer till en blidkande doft för Herren, ska han göra så som ni gör. 15 Inom församlingen ska samma stadga gälla både för er och för invandraren hos er, det är en bestående stadga från släkte till släkte. Det är ingen skillnad på er och invandraren inför Herren. 16 Samma lag och samma rätt ska tillämpas för er och för invandraren som bor hos er.”

17 Herren sa till Mose: 18 ”Säg till Israels söner: När ni kommer in i landet dit jag för er, 19 och ni äter av landets bröd, då ska ni ge en offergåva åt Herren. 20 Det första brödet ni bakar av degen ska ni ge som offergåva. Gör som när ni ger en offergåva från tröskplatsen. 21 Släkte efter släkte ska ni ge åt Herren en offergåva av det första ni bakar av degen.

Oavsiktliga synder

22 Om ni oavsiktligt bryter mot något av alla dessa bud som Herren kungjorde för Mose 23 – allt som Herren befallde er genom Mose, från dagen då Herren gav sina befallningar och vidare släkte efter släkte, – 24 om det gjordes ouppsåtligt och utan att församlingen var medveten, då ska hela församlingen offra en ungtjur som brännoffer, till en blidkande doft för Herren, med matoffret och dryckesoffret på föreskrivet sätt, och därtill en bock som syndoffer. 25 Prästen ska bringa försoning för hela Israels församling, och de får förlåtelse. För det skedde oavsiktligt, och de har burit fram sitt offer, ett eldoffer åt Herren och sitt syndoffer inför Herren, för det som de gjorde oavsiktligt. 26 Hela Israels församling och invandraren som bor bland dem får förlåtelse. För hela folket hade del i det som oavsiktligt inträffade.

27 Om en enskild syndar oavsiktligt, ska han som syndoffer föra fram en årsgammal get. 28 Prästen ska bringa försoning inför Herren för den som felat genom en oavsiktlig synd. När försoning sker för honom är han förlåten. 29 Samma lag ska tillämpas både för den infödde bland Israels söner och för invandraren som bor ibland dem, när någon begår en oavsiktlig synd. 30 Men den som begår något med berått mod, vare sig han är infödd eller invandrare, smädar Herren. En sådan ska avlägsnas från sitt folk. 31 Eftersom han föraktat Herrens ord och brutit hans bud måste han avlägsnas. Hans synd vilar på honom.”

En sabbatsbrytare stenas

32 När Israels söner var i öknen ertappades en man med att samla ved på sabbatsdagen. 33 De som kom på honom med att samla ved förde honom till Mose och Aron och hela församlingen. 34 Då det inte var klarlagt vad som borde göras med honom satte de honom i förvar.

35 Herren sa till Mose: ”Mannen ska avrättas. Hela församlingen ska stena honom utanför lägret.” 36 Då förde hela församlingen ut honom utanför lägret och stenade honom till döds, så som Herren befallt Mose.

Manteltofsarna

37 Herren sa till Mose: 38 ”Säg till Israels söner att de genom alla släkter ska sätta tofsar i hörnen på sina mantlar, med ett violett snöre på varje tofs. 39 Sådana tofsar ska ni ha att se på. Då ska ni tänka på alla Herrens bud så att ni lever efter dem och inte följer era egna hjärtan och ögon, som lockar er till otrohet. 40 På detta sätt ska ni tänka på och leva efter alla mina bud och vara heliga inför er Gud. 41 Jag är Jahve er Gud som förde er ut från Egypten för att vara er Gud. Jag är Jahve er Gud.”

Nästa

Föregående

15:1-21. Stycket komplementerar 3 Mos 1-3.

15:34. inte var klarlagt. Men det var tydligt klarlagt och de borde ha vetat, 2 Mos 31:14-15, 35:2. Brottet innebar att sabbatsbrytaren föraktade och bröt mot förbundet med Gud. Han blev därmed stående oskyddad under Guds dom.

15:38. tofsar i hörnen på sina mantlar. Något som även Jesus hade, Matt 9:20, 14:36.

© Ragnar Blomfelt