KAPITEL 29

Jakob hos Laban

1 Jakob fortsatte sin resa och kom till Österlandet. 2 Där såg han en brunn på fältet och tre fårhjordar runt omkring den. Från brunnen gav man nämligen hjordarna vatten. En stor sten låg över brunnsöppningen. 3 När alla hjordar samlats där välte de bort stenen från brunnsöppningen och gav fåren vatten. Sedan lade man tillbaka stenen på sin plats.

4 Jakob frågade dem: ”Mina bröder, varifrån är ni?” De svarade: ”Vi är från Harran.” 5 Då frågade han: ”Känner ni Laban, Nahors son?” De svarade: ”Vi känner honom”. 6 Jakob frågade: ”Är det bra med honom?” De svarade: ”Ja, det är bra, och se, där kommer hans dotter Rakel med fåren.” 7 Jakob sa: ”Solen står ännu högt, det är för tidigt att samla in boskapen. Ge fåren vatten och för dem ut på bete.” 8 Men de sa: ”Det kan vi inte förrän alla hjordarna har samlats och stenen är bortvältrad från brunnsöppningen. Då ger vi fåren vatten.”

9 Medan han talade med dem kom Rakel dit med sin fars får, för hon var en herdinna. 10 När Jakob såg sin morbror Labans dotter Rakel komma med Labans får gick han fram och välte bort stenen från brunnsöppningen och gav vatten åt sin morbror Labans får. 11 Och Jakob kysste Rakel och grät högljutt. 12 Han talade om för Rakel att han var hennes fars släkting och att han var Rebeckas son. Då sprang hon och berättade det för sin far.

13 Så fort Laban fick höra om sin systerson Jakob sprang han emot honom, omfamnade och kysste honom och tog honom med sig hem. Och Jakob berättade för Laban allt som hade hänt. 14 Och Laban sa till honom: ”Du är verkligen mitt kött och blod!” Så stannade Jakob hos honom en månad.

Jakobs hustrur Lea och Rakel

15 Laban sa till Jakob: ”Du ska inte behöva arbeta för mig utan lön bara för att du är min släkting. Säg mig vad du vill ha.” 16 Nu hade Laban två döttrar. Den äldre hette Lea och den yngre Rakel. 17 Lea hade känsliga ögon, men Rakel var attraktiv och vacker. 18 Jakob älskade Rakel. Han sa: ”Jag vill tjäna dig i sju år för din yngre dotter Rakel.” 19 Laban sa: ”Jag ger henne hellre till dig än till någon annan man. Stanna hos mig.” 20 Så arbetade Jakob för Rakel i sju år. Han upplevde åren som några dagar eftersom han älskade henne. 21 Och Jakob sa till Laban: ”Ge mig min hustru, för mina dagar är uppfyllda. Jag vill gå in till henne.” 22 Då samlade Laban alla män på orten och ordnade en fest. 23 När kvällen kom tog han sin dotter Lea och förde henne till Jakob. Och han gick in till henne. 24 Laban gav sin slavinna Silpa åt sin dotter Lea som slavinna.

25 Och när morgonen kom, se, det var Lea! Då sa han till Laban: ”Vad har du gjort mot mig? Det var ju för Rakel jag arbetade hos dig! Varför har du lurat mig?” 26 Laban svarade: ”Vi gör inte så hos oss att vi ger bort den yngre före den äldre. 27 Fullfölj nu Leas bröllopsvecka, så ska du få den andra också mot att du tjänar mig i sju år till.”

28 Jakob gjorde så och fullföljde Leas bröllopsvecka. Laban gav sedan sin dotter Rakel till hustru åt Jakob. 29 Och Laban gav sin slavinna Bilha åt sin dotter Rakel som slavinna. 30 Så gick Jakob in till Rakel också. Han älskade Rakel mer än Lea. Sedan tjänade han hos Laban i sju år till.

Jakobs söner

31 Men när Herren såg att Lea var hatad lät han henne bli med barn, medan Rakel var barnlös. 32 Lea blev med barn och födde en son. Hon gav honom namnet Ruben, för hon sa: ”Herren har sett min nöd. Nu kommer min man att älska mig.”

33 Hon blev åter med barn och födde en son. Hon sa: ”Herren har hört att jag är hatad, därför gav han mig denna son också.” Hon gav honom namnet Simeon.

34 Hon blev med barn igen och födde en son. Hon sa: ”Nu ska äntligen min man förbli hos mig, då jag fött honom tre söner.” Därför fick han heta Levi.

35 Ännu en gång blev hon med barn och födde en son. Hon sa: ”Nu vill jag tacka Herren.” Därför gav hon honom namnet Juda. Sedan fick hon inte fler barn.

Nästa

Föregående

© Ragnar Blomfelt