FÖRSTA MOSEBOKEN

KAPITEL 26

Guds löfte till Isak

1 Det blev hungersnöd i landet, efter den första hungersnöden som inträffade på Abrahams tid. Isak begav sig då till filisteernas kung Abimelek i Gerar. 2 Herren uppenbarade sig för honom och sa: ”Gå inte ner till Egypten utan bli kvar i det land som jag ska berätta om. 3 Stanna här i landet en tid. Jag ska vara med dig och välsigna dig, för jag ska ge dig och dina ättlingar alla dessa landområden. Jag ska stadfästa den ed som jag gav din far Abraham. 4 Jag ska göra dina ättlingar talrika som stjärnorna på himlen. Jag ska ge dem alla dessa landområden. Och i din avkomma ska jordens alla folk bli välsignade. 5 Detta eftersom Abraham lydde min röst och höll det som jag förordnat: mina befallningar, föreskrifter och lagar.”

Isak och Abimelek

6 Så bosatte sig Isak i Gerar. 7 När männen på orten frågade om hans hustru, sa han: ”Hon är min syster”, för han vågade inte säga att hon var hans hustru. Han tänkte: ”Männen här kan döda mig för Rebeckas skull, eftersom hon är så vacker.”

8 Då han varit där en tid hände sig att filisteernas kung Abimelek tittade ut genom fönstret och fick se Isak smeka sin hustru Rebecka. 9 Abimelek kallade till sig Isak och sa: ”Hon är ju din hustru! Varför sa du att hon är din syster?” Isak svarade: ”Jag tänkte jag kunde bli dödad på grund av henne.” 10 Abimelek sa: ”Vad har du gjort mot oss? Lätt kunde någon i vårt folk ha legat med din hustru, och då hade du dragit skuld över oss.” 11 Och Abimelek befallde hela folket: ”Den som rör den här mannen eller hans hustru ska avrättas!”

12 Isak sådde där i landet och fick det året hundrafalt, för Herren välsignade honom. 13 Han blev en mäktig man, och hans välstånd blev allt större och till slut överväldigande. 14 Han ägde hjordar av får och kor och hade så många slavar att det väckte avund hos filisteerna. 15 Alla brunnar som hans fars slavar hade grävt då hans far Abraham levde, fyllde filisteerna med jord. 16 Abimelek sa till Isak: ”Ge dig av härifrån, för du har blivit mäktigare än oss!” 17 Då gav sig Isak av och slog sig ner i Gerars dalgång och bodde där.

18 Isak grävde åter fram de brunnar som hade grävts på hans far Abrahams tid men fyllts igen av filisteerna efter Abrahams död. Han gav dem samma namn som hans far hade gett dem. 19 När Isaks slavar grävde i dalen fann de en källåder. 20 Herdarna från Gerar började då tvista med Isaks herdar och sa: ”Det är vårt vatten!” Så han kallade brunnen Esek eftersom de grälat med honom. 21 Sedan grävde de en annan brunn, men de började tvista om den också. Så han kallade den Sitna. 22 Han bröt upp därifrån och grävde ännu en brunn. Den tvistade de inte om. Så han kallade den Rehobot och sa: ”Nu har Herren gett oss utrymme så att vi kan bredda oss i landet.”

23 Därifrån begav sig Isak upp till Beer-Sheba. 24 Den natten uppenbarade sig Jahve för honom och sa: ”Jag är din far Abrahams Gud. Var inte rädd, för jag är med dig och ska välsigna dig och göra dina ättlingar talrika för min tjänare Abrahams skull”. 25 Så Isak byggde där ett altare och anropade Jahves namn. Han slog upp sitt tält, och hans slavar grävde där en brunn.

26 Abimelek kom till honom från Gerar med sin vän Ahussat och sin befälhavare Pikol. 27 Isak sa till dem: ”Varför kommer ni till mig? Ni hatar mig och drev mig bort ifrån er?” 28 De svarade: ”Vi kan tydligt se att Herren är med dig. Så vi tänkte att vi borde ge varandra en ed och sluta förbund: 29 Du ska inte göra oss illa, liksom vi inte har ofredat dig utan bara gjort dig gott och lät dig fredligt gå. Du är nu välsignad av Herren.” 30 Då ordnade Isak en festmåltid för dem, och de åt och drack. 31 De steg upp tidigt nästa morgon och svor varandra eden. Sedan tog Isak farväl av dem, och de gav sig fredligt iväg.

32 Samma dag kom Isaks slavar och berättade för honom om brunnen de grävt och sa: ”Vi har funnit vatten.” 33 Han kallade den Shiba. Därför heter staden Beer-Sheba än i dag.

Esaus hustrur

34 När Esau var 40 år tog han till hustrur Judit, hettiten Beeris dotter, och Basemat, hettiten Elons dotter. 35 Men de bedrövade Isak och Rebecka.

Nästa

Föregående

26:1. Abimelek. En titel, eller möjligen son eller sonson till Abimelek i 20:2.

26:20. Esek. Betyder ’gräl’.

26:21. Sitna. Betyder ’strid’.

26:22. Rehobot. Betyder ’utrymme’.

26:25. Isak byggde där ett altare. Vilket Noa (8:20) och Abraham (12:7-8, 13:18, 22:9) tidigare hade gjort.

26:35. bedrövade. Eftersom Esaus hustrur var kanaaneiska (hettiter, 10:15).

© Ragnar Blomfelt