KAPITEL 1

Davids sista dagar

1 Kung David hade uppnått en hög och ansenlig ålder. Trots att täcken lades över honom blev han inte varm. 2 Så hans tjänare sa till honom: ”Låt oss finna en ung jungfru åt vår herre kungen. Hon ska tjäna kungen och ge omvårdnad. Och när hon ligger i din famn så blir du varm.”

3 De sökte över hela Israel efter en vacker ung kvinna. De fann Abishag från Shunem och förde henne till kungen. 4 Hon var underskön. Hon vårdade och betjänade kungen. Men han låg inte med henne.

Adonia gör anspråk på tronen

5 Adonia, Haggits son, var högfärdig och sa att han ville bli kung. Så han skaffade sig vagnar, ryttare och femtio man som sprang framför honom. 6 Hans far hade aldrig velat såra honom genom att ifrågasätta hans beteende. Adonia var också mycket stilig. Han var född näst efter Absalom. 7 Han överlade med Joab, Serujas son, och prästen Ebjatar. Och de gav honom sitt stöd. 8 Men dessa stödde inte Adonia: prästen Sadok, Benaja, Jojadas son, profeten Natan, Shimei, Rei och Davids krigshjältar.

9 Adonia offrade får, oxar och gödkalvar vid Ormstenen nära Rogelskällan. Han inbjöd alla sina bröder, kungens söner, och alla Judas män i kungens tjänst. 10 Men han inbjöd inte profeten Natan, Benaja, krigshjältarna eller sin bror Salomo.

Natan och Bat-Seba

11 Då sa Natan till Bat-Seba, Salomos mor: ”Har du hört att Adonia, Haggits son, blivit kung? Och vår herre David är ovetande. 12 Nu vill jag ge dig ett råd som kan rädda livet på dig och din son Salomo. 13 Gå genast till kung David och säg: ’Min herre och kung, har inte du med ed lovat din tjänarinna och sagt att min son Salomo ska bli kung efter dig och sitta på din tron? Så varför har då Adonia blivit kung?’ 14 Medan du är där och talar med kungen ska jag komma in efter dig och bekräfta dina ord.”

15 Bat-Seba gick in till kungens kammare. Kungen var nu mycket gammal och Abishag från Shunem betjänade honom. 16 Bat-Seba bugade sig i respekt för kungen, som frågade vad hon ville.

17 Hon svarade: ”Min herre, du har lovat din tjänarinna med ed vid Jahve din Gud och sagt att min son Salomo ska bli kung efter dig och sitta på din tron. 18 Men lyssna, nu har Adonia blivit kung. Och min herre och kung är ovetande om det. 19 Han har offrat mängder av tjurar, gödkalvar och får. Han har inbjudit alla kungens söner, prästen Ebjatar och överbefälhavaren Joab. Men inte din tjänare Salomo. 20 Allas ögon i Israel är nu riktade mot dig, min herre och kung. De inväntar besked från dig om vem som ska efterträda dig på tronen. 21 Annars kommer jag och min son Salomo att betraktas som syndare när min herre kungen har gått till vila hos sina fäder.”

22 Medan Bat-Seba ännu talade med kungen kom profeten Natan. 23 Det meddelades kungen att Natan var där. Och när han kom inför kungen föll han ner på sitt ansikte för honom. 24 Natan sa: ”Min herre och kung, har du verkligen sagt att Adonia ska bli kung efter dig och sitta på din tron? 25 För i dag har han gått ner och offrat mängder av tjurar, gödkalvar och får. Han har inbjudit alla kungens söner, befälhavarna och prästen Ebjatar. Nu äter och dricker de med honom och ropar: ’Leve kung Adonia!’ 26 Men han har inte inbjudit mig, din tjänare, inte heller prästen Sadok eller Benaja, Jojadas son, eller din tjänare Salomo. 27 Har min herre kungen låtit detta inträffa utan att du informerat din tjänare om vem som ska sitta på tronen efter kungen?”

Salomo blir kung

28 Kung David svarade: ”Kalla hit Bat-Seba till mig!” Så hon kom inför kungen och stod framför honom. 29 Och kungen svor en ed: ”Så sant Herren lever, han som friat mig från all nöd: 30 Så som jag lovade dig med ed vid Jahve, Israels Gud, att din son Salomo ska bli kung efter mig och sitta på min tron i mitt ställe, det verkställer jag i dag.” 31 Då bugade sig Bat-Seba respektfullt med ansiktet mot marken inför kungen och sa: ”Må min herre kung David leva för evigt!”

32 Kung David sa: ”Kalla hit prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son!” De kom inför kungen, 33 och han sa: ”Ta mina tjänare med er och låt min son Salomo sitta upp på min mulåsna och för honom ner till Gihon. 34 Där ska prästen Sadok och profeten Natan smörja honom till kung över Israel. Och ni ska blåsa i horn och ropa: ’Leve kung Salomo!’ 35 Sedan ska ni följa honom upp hit. Salomo ska komma och sitta på min tron och vara kung i mitt ställe. Jag har utsett honom till furste över Israel och Juda.” 36 Benaja, Jojadas son, svarade kungen: ”Amen! Må Jahve, min herre kungens Gud, stadfästa det. 37 Så som Herren varit med min herre kungen, ska han vara med Salomo och göra hans tron mäktigare än min herre kung Davids tron.”

38 Så gick de ner, prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son, tillsammans med kereteerna och peleteerna. De lät Salomo sitta upp på kung Davids mulåsna och förde honom till Gihon. 39 Prästen Sadok tog oljehornet från tältet och smorde Salomo. Sedan blåste de i hornet och allt folket ropade: ”Leve kung Salomo!” 40 Allt folket följde Salomo upp. De spelade flöjt och jublade så lycksaligt att marken rämnade av allt ljud.

41 När Adonia och alla hans gäster hörde det slutade de att äta. Joab hörde hornets ljud och sa: ”Varför detta oväsen i staden?” 42 Medan han ännu talade kom Jonatan, prästen Ebjatars son. Adonia sa: ”Kom hit, en aktningsvärd man som du har säkert goda nyheter.” 43 Jonatan svarade: ”Nej! Vår herre kung David har gjort Salomo till kung. 44 Kungen har skickat med honom prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son, samt kereteerna och peleteerna. De lät honom sitta upp på kungens mulåsna. 45 Och prästen Sadok och profeten Natan smorde Salomo till kung i Gihon. Sedan drog de jublande upp därifrån så att hela staden kom i rörelse. Det är ljudet ni hör. 46 Nu sitter Salomo på kungatronen, 47 och kungens tjänare har kommit och välsignat vår herre kung David och sagt: ’Må din Gud göra Salomos namn större än ditt och hans tron mäktigare än din!’ Och kungen tillbad på sin bädd. 48 Kungen har också sagt: Lovprisad är Jahve, Israels Gud, som i dag satt en efterträdare på min tron, och mina ögon har fått bevittna det!”

49 Adonias alla gäster blev skräckslagna. De reste på sig och skingrades åt alla håll. 50 Även Adonia fick stora skälvan för Salomo. Han reste sig och gick och grep tag i altarets horn. 51 Det berättades för Salomo att Adonia blivit så rädd för kung Salomo att han gripit tag i altarets horn och sagt: ’Kung Salomo måste i dag ge mig sin ed på att han inte kommer att döda sin tjänare med svärd.’

52 Salomo sa: ”Om han är en aktningsvärd man ska inte ett hår på hans huvud falla till marken. Men upptäcks ondska hos honom ska han dö.” 53 Så kung Salomo sände bud för att hämta Adonia från altaret. Han kom och föll ner för kung Salomo, som sa till Adonia: ”Gå hem!”

Nästa

© Ragnar Blomfelt